Kakans Dagar

Denna dagen har helt och till fullo gått i kukens tecken (eller något annat brutalt könsord om man föredrar det) Dagen har från början till slut varit överjävlig och egentligen är det en under att jag överhuvudtaget sitter här och inte självdog på jobbet i ren frustration.

Saker som varit fel idag:

1. kl ringde kvar i sju (bara det får ju en att gråta lite lätt) och jag märker att jag har rivit upp en ruva på tatueringen. Får fullständigt panik och rusar (ja, jag SPRANG alltså kl sju på morgonen, sicko!) in i badrummet för att ta en titt eller möjligen göra en mindre operation. Inne i badrummet snubblar jag självkart över den väl tillväxta högen med smutstvätt innanför dörren, lyckas få tag i handfattet, välter ner en parfymflaska och slår huvudet i skåpet i mitt tappra försök att rädda mig själv från svåra benbrott. Fantastisk start på dagen.

2. På jobbet visar det sig att någon mindre begåvad människa har lyckats få ihop den minsta (till antal)  bemaningen som någonsin skådats på myndigheten. Det ringer utav bara helvete och den ena efter den andra får totalt obefogade utbrott som jag så snällt får sitta och ta emot.

3. Efter att ha bitit ihop 9 timmar i denna otrevliga miljö är frustrationen ett faktum. Jag är less, har halsont och vill inte prata med en människa till. Eftersom min arbetsplats är som fort knox kommer man varken in eller ut, utan diverse kortdragningar kodtryckningar och tunga gallergrindar. Till innergården med cyklar är det just en sån dörr. Den är verkligen brutalt tung. På insidan av gallergrinden råkar det just när jag ska hämta min cykel stå en polisman av fetare sort. På insidan av dörren finns förutom den feta polismannen en knapp som man bara kan trycka på så öppnas dörren, men han verkade inte ha någon större ambiton att göra detta för min skull. Så jag drar mitt kort själv, pinnar in min kod och säger (uppfostrad som jag är) Hej. Den fete polisen bara tittar på mig som om jag vore dum i huvet. Nog att jag inte är  känd för att vara trevligheten själv, men hyfs har jag, så jag frågar snällt (eftersom jag ser att han står i begrepp att gå ut genom grinden) om jag ska hålla upp grinden till honom, jag LER även och säger lite skämtsamt att det kan lätt bli lite jobbigt med cyklar grindar och skit här. Den fete polisen tittar om möjligt ännu dummare på mig och ger mig till svar " ja, det är väl inget värlsproblem direkt?" och tågar förbi mig med näsan i vädret. Jag brukar inte få tunghäfta, men jag fick inte fram ett ord.  Nu i efterhand skulle jag släppt grindfan i huvudet på honom och sagt " NÄ då är väl inte det här nått världsproblem då heller" jävla idiot.

4. Parfymen som jag välte ner på morgonen klarade sig tack vare min upprättade klädhög. I min ilska tog jag i morse klädhögen och kastade in i sovrummet. När jag nu kom hem välte jag ner parfymen igen och nu gick den självklart sönder, i brist på klädhög.


Jag är inte glad, inte på något vis alls. Möligen aningen tacksam över det faktum att det är Lördag i morgon och jag inte ska jobba. I morgon blir de grillning och jag har stora planer på att trösta mig själv och dagens misär med en liter vin eller så.

Så ha en trevlig helg gott folk och hoppas det funkar lite bättre för er just nu än vad de gör för mig.
Kakan